15 augusti.
Förvirrad och trött...
- det är jag just nu.
Jag tänker jämnt på en massa saker som ingen annan tänker på, eller tänker alla samma som jag bara det att jag är den enda som liksom "står" för det?
Och räknas detta tänkande som sådant tänkande?
Sånt här och allt annat tänker jag dagligen på, ibland gillar jag det, ibland pallar jag fan inte med det..
Jag såg nyss 2 sex and the city avsnitt, fan va bra det är, men vad håller Carrie på med?
Vem där ute skulle inte vilja ha Aidan som pojkvän? Tänk att hitta en sån kille och inte "ta" honom...
Men just så kan jag känna ibland, tänk om jag hade hittat en sån underbaring nu...Hade jag varit redo för det? Eller måste jag träffa lite andra först? Hemska tanke!
Nu blir det för mycket....(Jag orkar inte spinna vidare på detta, åtminstone inte in public, nej det sparar jag åt min redan proppfyllda hjärna...)
Jag är sinnestrött efter en "hård" dag med att underhålla systers barn (men det är faktiskt kul), kämpa emot mitt nageltrång, ta mig igenom en jobbig träning och tjatande på pappa...
Imorgon ska jag fan bara ta det lugnt med mig själv (home alone på dan eftersom resten av familjen och även syster är inne i det så kallade vuxenlivet med jobb och stress) och jag kan bara säga att jag älskar det!
Dock blir det en till natt i soffan :/ Jag hitta en spindel på mitt rum och när mamma skulle ta den när hon kom hem (för jag klarar inte av att döda djur...) så va den borta...och flaska vet var den är?!
God Natt
jolie
