Piece by piece....
I fade away from you and it doesn't even seem to matter...
But just as it was said a tear-drop fell from my eye and there I was again.
T G I F !
Äntligen! Har varit en riktigt seg vecka både på och utanför jobb, jag gillar det inte...Jag fattar inte varför det ska vara så svårt för vissa känslor (eller va man ska kalla det) att stanna. När man är riktigt arg och tänker att "detta kommer jag aldrig glömma.." så dröjer det ju som mest en halv dag sen har man "glömt" den där dumma grejen. Men om det nu blir så, är det bra eller dåligt? Borde man tänka "ja men de va en skitgrej..." eller "så arg som jag var innan hade jag inte varit om det varit en skitgrej..." Jag undrar.
Idag efter jobb vilade jag (fyfan va behövligt) och sedan gjorde jag ve mig litegrann för att åka till curla.nu (eller va de heter?) och bowla med 2 jobbekompisar. Det var faktiskt kul och inte så tråkigt som jag brukar tycka att bowling är (mest för att jag är så jävla dålig), men idag gick de ganska bra :) Och det var en bra start på min lugna, ensamma kväll.
Nu ska jag kolla på en av de bästa filmer jag sett: Fellon.
Röda Havet - soon we'll meet!
Can't wait!
:)
